Än piper det...

De allra som spädaste pip hörs från holken, katterna mer eller mindre bor i trädet, men igår lindade vi hönsnät runt grenen, så det ska bli om inte omöjligt så åtminstone svårare att äta upp de små liven. Lusse har provat med ena tassen att gå på nätet, som är luftigt lindat, men han gav faktiskt upp.
 
Har aldrig hört så små och bedårande pip, och föräldrarna varnar så mycket de orkar, så nu hoppas vi bara... / Nick

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0