Vi på solhem

Igår när vi kom hem var Lusse inte sig själv. Han hade jätteont, det gick inte att lyfta honom, han skrek bara man nuddade bröstkorgen på honom. Ni som har katter vet hur hemskt det är när de inte mår bra. Ännu sorgligare blev det när han släpade sig in under altanen och backade in under en massa plattor och bräder som låg där. Vi tittade till honom hela kvällen, han låg helt orörlig, men ögonen var klara, så han fick ligga där, hade aldrig kunnat få in honom i en bur, och ta honom till veterinären, vi fick inte ta i honom.
Jag tog mitt ledsna hjärta och gick ut och mördade sniglar. 42 helveten hackade jag ihjäl, medan tårarna rann. 42*400=16 800 mindre sniglar här i världen!!!
Idag är Lusse pigg som ett vinterny och jagar Ängla så gräs och trädgårdsmöbler flyger! / Nick